Ny strategi för levande kajer

Vad vore Stockholm utan dess hamnar och kajer? Mycket av stadens attraktivitet handlar om närheten till vatten och möjligheten till sjöfart och handel med vår omvärld. På föreningsmötet den 27 april belyste Thomas Andersson, vd på Stockholms hamnar, och Gunilla Glantz, trafikdirektör på trafikkontoret, betydelsen av hamnarna och den nya kajstrategin som är på gång i Stockholms stad.

Stockholms hamnar ansvarar för hamnarna i Kapellskär, Nynäshamn, Norvik och hamnar i Stockholm, bland annat Stadsgården, Frihamnen och Värtahamnen.

Hamnar - förenar sjöfart och stad

Stockholms hamnar är en av världens största passagerarhamnar med sina årligen 11 miljoner färjepassagerare, 1 miljon kryssningspassagerare och 4 miljoner skärgårdstrafikanter.

Godshamnarna är en av Sveriges största och 9 av 10 varor kommer med fartyg, vilket avlastar väg och järnväg. Stockholms hamnar har köpt hamnarna Norvik och Kapellskär för att säkerställa regionens varuförsörjning. Thomas Andersson konstaterade att hamnar är ytkrävande och oftast tomma:

- En hamn ska vara full bara några gånger på dagen. Resten av tiden ska den vara tom, för då är fartygen är ute på sjön.

Stockholms hamnar omsätter normalt omkring 640 miljoner kronor. Innerstadshamnarna är en ganska liten affär för Stockholms hamnar i pengar räknat, cirka 2–3 procent av omsättningen, men även om det inte är något stort affärssegment så är det ett uppdrag från staden att förvalta de 14 kilometerna kaj.

- Vi har i varierande utsträckning varit duktiga på att ta hand om innerstadskajerna, och att levandegöra dem är nu ett uppdrag från politikerna, sa Thomas Andersson.

Möjliggöra mera myller

Staden är i färd med att besluta om en ny kajstrategi. Syftet med nya strategin är att: ”skapa förutsättningar att utveckla stadens kajer till mer levande mötesplatser, tillgängliga för folkliv, restauranger och caféer. Detta samtidigt som goda förutsättningar skapas för sjöfartens behov”.

Gunilla Glantz, trafikdirektör på Stockholms stads trafikkontor, berättade att politikerna har inspirerats av miljöer i Köpenhamn, Oslo och många andra städer där det finns ett mer intensivt folkliv längs med kajerna.

- Strategin handlar om att möjliggöra myller på kajerna. Vi ska också bestämma vilka platser som ska vara fredade. Det svåra är att få till myllret, för i Stockholm har vi gott om vackra ställen där man i lugn och ro kan titta på utsikten, sa Gunilla Glantz.

Kajer som vistelseplats

Stort fokus i strategin har varit på mat, dryck och handel. I en vägledning finns förslag på bland annat fler restaurangpontoner, foodboats och att identifiera lämpliga kajer för uteserveringar och andra aktiviteter. Det handlar i grund och botten om att förbättra kajerna som offentliga rum och vistelseplats.

Gunilla Glantz förklarade att staden ska underlätta genomförandet av nya initiativ, vara öppen för samverkan och förhålla sig till nya idéer på ett positivt sätt.

- Strategin har blivit uppmärksammad av näringslivet och politiker blir uppvaktade av fastighetsägare som vill bidra och undrar hur de ska göra. Vi har därför utsett en lotsfunktion hos Stockholms hamnar som kan vara en första väg in och sedan jobba ihop med olika förvaltningar för att ta hand om kajernas potential.

Text: Sofia Jonsson