Det var fullsatt på föreningsmötet den 18 februari då medlemmarna samlats för att få en lägesbild av Nobel Center vid Slussen. Fyra nyckelpersoner, från byggherre till stadsarkitekt och ansvarig arkitekt, gav sina perspektiv på projektets bakgrund, innehåll och arkitektur.
Först ut var Hanna Stjärne, vd för Nobelstiftelsen. Hon beskrev projektet som ett ”hem för Alfred Nobels unika arv” och en byggnad för vetenskap, litteratur och fred.
Nobel Center blir inte platsen för banketten eller prisutdelningen, utan ett öppet hus för utställningar, skolprogram och evenemang året runt. Byggstart planeras till 2027, invigning 2031. Huset ska rymma en permanent basutställning om Nobel och Nobelpristagarna samt tillfälliga utställningar. En särskild ambition är att kunna visa Alfred Nobels testamente. Originalet har ytterst få fått se.
– Det är ett handskrivet dokument från 1895 och kanske världens mest kända testamente. Nu kan vi visa det på ett säkert sätt.
Process, innehåll och hållbarhet
Monica von Schmalensee, senior advisor i Stiftelsen Nobel Center, påminde om att tanken på ett Nobelhus i Stockholm har funnits i över hundra år.
– Projekt tar tid, men att det skulle ta 120 år är ovanligt långt, sa hon med ett leende.
Hon framhöll hur arbetet de senaste åren fördjupats kring husets innehåll och museiverksamhet. Studier av internationella museer har kombinerats med höga hållbarhetsambitioner där materialval, återbruk och trästomme varit centrala delar.
– När vi inviger 2031 ska vi känna att vi har byggt ett hus som både arkitektoniskt och klimatmässigt står för något långsiktigt.
Märkesbyggnad inom befintlig detaljplan
Stockholms stadsarkitekt Torleif Falk satte in projektet i stadens långa utveckling.
– Det är inte ofta vi får vara med om att uppföra en ny märkesbyggnad i Stockholm. Senast var kanske Globen.
Han underströk att Nobel Center inte föregås av någon ny detaljplan.
– Det finns sedan länge en färdig detaljplan för platsen som är prövad och antagen. Planen togs fram för ett kontorshus och är anpassad till topografin och stadsfronten. Det är inom ramen för den detaljplanen som Nobel Center nu utvecklas.
Att översätta Nobel till arkitektur
Avslutningsvis beskrev Jan Parth från David Chipperfield Architects hur arbetet tagit sin utgångspunkt i staden och platsen.
– Vi började med att analysera och förstå Stockholm. Vad är den här staden? Hur kan man förkroppsliga Nobelpriset i en byggnad?
Utmaningarna – begränsade höjder, starka cykelflöden och en komplex terräng – sågs som kreativa drivkrafter. En bärande idé har varit att huset inte ska ha någon baksida.
– Vi vill ge värde åt alla sidor. Bottenvåningen är öppen. Man ska kunna komma in, röra sig genom huset och upp på terrasserna. Man ska kunna komma hit utan biljett, ta en kaffe, läsa eller bara se ut över vattnet. Huset ska ge något tillbaka till staden.
Föreningsmötet avslutades med frågor från de närvarande åhörarna om volym, fönstersättning och stadsbild. Det är tydligt i debatten och även hos Byggnadsföreningen att Nobel Center engagerar – som arkitektur, som framtida stadsfront och som symbol.
Text och foto: Sofia Jonsson