Vid årsmötet i mars valdes två nya ledamöter in i Stockholms Byggnadsförenings styrelse: Linus Kjellberg, vice klubbmästare, och Tina Karrbom Gustavsson, bibliotekarie. Den ene fascineras av staden som plats för möten, idéer och utveckling. Den andra brinner för kunskap, samarbete och nya perspektiv. Möt två personer som vill bidra till Byggnadsföreningens fortsatta arbete med att föra människor och idéer samman.
En stad utan människor är bara en kuliss
När Linus Kjellberg får frågan om sin favoritplats i Stockholm behöver han inte fundera länge. Utsikten från Katarinahuset hör till de platser han gärna återkommer till. Därifrån syns mycket av det som fascinerar honom med staden – vattnet, öarna, byggnaderna och människorna.
– Att stå där och se ut över staden är ganska oslagbart, säger han.
Kärleken till Stockholm löper som en röd tråd genom samtalet med Byggnadsföreningens nyvalde styrelseledamot. Men vägen in i samhällsbyggnadsbranschen var inte självklar.
Till skillnad från många andra i branschen är Linus utbildad historiker. Under studietiden funderade han på en framtid inom akademin, men lockades alltmer av möjligheten att vara med och påverka hur städer utvecklas. Efter några år som omvärlds- och trendanalytiker rekryterades han till Atrium Ljungberg, där han arbetat sedan 2003. I dag är han affärsområdeschef för affärsutveckling.
När han beskriver sitt arbete börjar han dock inte med byggnader eller projekt.
– För mig handlar stadsutveckling om att förstå människors behov och drömmar. Sedan formar man platser och byggnader utifrån det.
För Linus är staden mer än byggnader och infrastruktur. Han beskriver den som människans främsta uppfinning – inte för att husen i sig är märkvärdiga, utan för att staden skapar förutsättningar för möten mellan människor.
– En stad utan människor och mänskligt liv är inte värd någonting. Då blir den bara en kuliss.
När människor lever tätt, möts och inspireras av varandra uppstår nya idéer, innovationer och relationer. Det är därför städer genom historien har varit motorer för utveckling och förändring.
– Det är där människor utvecklar företag, relationer och nya sätt att tänka.
För Linus handlar stadsutveckling i grunden om att skapa platser där människor kan mötas, växa och se möjligheter inför framtiden.
Samtidigt ser han flera utmaningar för Stockholm. Staden konkurrerar i dag med andra internationella storstäder om talanger, företag och investeringar. För att fortsätta vara attraktiv behöver Stockholm både fortsätta vara innovativt och erbjuda fler människor möjlighet att bosätta sig här.
– Det måste vara möjligt att flytta hit och skapa sig ett liv. Annars riskerar vi att begränsa stadens utveckling.
Sedan 2013 är han medlem i Stockholms Byggnadsförening och i mars valdes han in i styrelsen. Han beskriver föreningen som en unik mötesplats för människor som delar intresset för Stockholm och stadens utveckling.
– Här finns en fantastisk bredd av kunskap och erfarenhet. Jag har faktiskt inte stött på något annat sammanhang med samma kvalitet på samtalen.
Själv hoppas han kunna bidra med perspektiv kring stadsutveckling, hållbarhet och framtidens livsmiljöer.
– Om jag kan vara med och bidra lite till att göra Stockholm större, vackrare och roligare, då är jag väldigt glad.
Ingen sitter ensam med alla svaren
I en tid då många diskussioner präglas av snabba slutsatser uppskattar Tina Karrbom Gustavsson sammanhang där människor faktiskt lyssnar på varandra.
– Jag gillar det öppna och respektfulla samtalet. Man möts som människor och är nyfiken på andras perspektiv.
Det är en av anledningarna till att hon trivs i Stockholms Byggnadsförening, där hon i mars valdes in i styrelsen som bibliotekarie.
Som professor på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH forskar och undervisar Tina om projektledning, samverkan, innovation och organisering inom samhällsbyggnadssektorn. Det är frågor som ligger nära byggbranschens vardag, men när hon beskriver sin egen yrkesidentitet väljer hon ändå ett annat perspektiv.
– Jag brukar säga att jag är i akademibranschen.
För henne handlar akademins uppdrag om mer än forskning. Det handlar också om att utbilda människor som ska utveckla framtidens samhälle. Studenterna ska inte bara lära sig hur samhällsbyggnadssektorn fungerar, utan också utveckla förmågan att analysera, ifrågasätta och förstå komplexa sammanhang.
– För att kunna förändra ett system måste man först förstå hur det fungerar.
Under några år lämnade hon universitetet för att arbeta som utvecklingsdirektör i Huddinge kommun. Erfarenheten gav nya perspektiv på de frågor hon tidigare mött främst genom forskning och undervisning.
– Jag fick en större förståelse för de avvägningar som behöver göras i praktiken.
Tiden utanför akademin har präglat hennes syn på samhällsbyggandet. Hon beskriver hur mötet mellan forskning, offentlig sektor och näringsliv har gjort henne mindre tvärsäker och mer intresserad av andras perspektiv.
– Om vi ska förändra något på riktigt måste många vara beredda att arbeta tillsammans.
På KTH arbetar hon också med samarbetet mellan universitetet och Stockholms stad i frågor där forskning, utbildning och samhällsutveckling möts. Kanske är det därför hon gärna återkommer till KTH:s campusområde när hon talar om Stockholm. Särskilt i slutet av augusti när nya studenter anländer.
– Det är som ett färghav. Det är musik, sång och människor överallt. Man blir glad bara av att vara där.
För henne är campus en utbildningsmiljö och en plats där människor möts, idéer prövas och framtidens kunskap formas.
Det är också en av anledningarna till att hon uppskattar Byggnadsföreningen. Här samlas forskare, arkitekter, byggherrar, konsulter och offentliga aktörer kring gemensamma frågor om stadens och samhällsbyggandets utveckling.
– Det är blandningen som gör föreningen så spännande. Ingen sitter ensam med alla svaren.
I styrelsearbetet hoppas hon kunna bidra med att stärka kopplingen mellan forskning, utbildning och praktik.
– Jag hoppas kunna bygga fler broar mellan akademi, samhälle och bransch. Vi har mycket att lära av varandra.
Text: Sofia Jonsson