Sveriges mest trafikerade järnvägsstation ska bli mer tillgänglig och skapa mer stad utan barriärer. Under föreningsmötet den 23 april fick medlemmarna en inblick i det som väntas bli en av de mest omfattande stadsbyggnadsprojekten i huvudstaden på över ett sekel.
En plats med nationell betydelse
Stockholms Centralstation är inte bara en byggnad. Det är navet för Sveriges fjärrtåg, en avgörande punkt för den regionala pendlingen och för många resenärer också det första mötet med huvudstaden. Men stationen lider av stora kapacitetsbrister.
– Det här är Sveriges mest centrala plats och den vanligaste slutdestinationen för resenärer i Sverige. Och vi står inför ett kapacitetstak. Stationen har även smala, korta plattformar, bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder och stort eftersatt underhåll, sa Peter Huledal, ansvarig utredningsledare på Trafikverket.
Trafikverkets omfattande utbyggnadsplan omfattar nya, längre plattformar, flytt av servicefunktioner till Tomteboda och en ny, central resenärsgång under spåren. Målet är att stationen ska klara en 50-procentig ökning av tågresandet till 2045.
Koppla ihop och läka samman
Stockholms stads stadsarkitekt Torleif Falk gav ett historiskt perspektiv. Från 1870-talets träplattformar till modernismens motorleder har platsen genomgått flera omvandlingar – ofta på bekostnad av stadsrummet.
– Det vi gör nu är att läka. Centralstationsområdet är ett av stadens sista stora barriärer. Det här projektet är både ett infrastrukturprojekt och ett stadsbyggnadsprojekt, sa Torleif Falk.
Han betonade att dagens stadsutveckling handlar om att koppla samman snarare än att separera och att det nu finns möjlighet att återta mark för stadens invånare.
Ett samarbete på djupet
Jernhusen, som äger marken ovanför spåren, har en nyckelroll i utvecklingen. Projektutvecklare Anna Bergström betonade vikten av samverkan:
– Det här är en historisk möjlighet att utveckla Sveriges mest centrala plats. Vi har jobbat tätt tillsammans med Trafikverket och Stockholms stad i många år. Det är komplext, men tillsammans går det.
Hon påminde också om Jernhusens hållbarhetsuppdrag: – Vårt uppdrag är att få fler att resa hållbart. Genom att utveckla stationsnära miljöer stärker vi järnvägens konkurrenskraft.
Arkitektur som ramar in resandet
Susanne Ramel och Pye Aurell Ehrström från Marge Arkitekter visade hur det nya området ska se ut – med fem nya kvarter, grönska, nya gångstråk och integrerade stationsfunktioner.
– När stationen byggdes var den Stockholms näst största byggnad. Med åren har den hamnat i skymundan. Nu vill vi återupprätta dess roll som stadens port, sa Pye Aurell Ehrström.
Arkitekturen bygger på Stockholmskvarter i ny tappning, där den historiska stationsbyggnaden fortsatt är navet. Stationsfunktioner integreras i bottenvåningarna, gröna platser skapas för hållbar vistelse och cykelparkeringar planeras centralt.
– Vi har velat skapa en bebyggelse som både känns självklar i staden och är anpassad till de tekniska förutsättningarna. Det handlar om att kombinera det robusta med det vackra, sa Susanne Ramel.
En investering för framtiden
Totalt omfattar Trafikverkets del av projektet cirka 17 miljarder kronor över 18 år. Just nu pågår framtagandet av nationell plan, där Centralstationen väntas bli en viktig komponent.
– Det här är inte bara en angelägenhet för Stockholm. Det är en investering i Sveriges framtida resande, sammanfattade Peter Huledal.
Och Anna Bergström satte punkt för kvällen med en vision som alla i salen kunde stämma in i:
– Vi bygger inte bara om en station. Vi bygger framtidens entré till Stockholm.
Text och foto: Sofia Jonsson