Efter föreningens möte i oktober om ”Huvudstadens totalförsvar – en fråga för oss alla” fortsatte samtalet om byggsektorns betydelse för Sveriges beredskap.
Överste Sven-Erik Delsenius, tidigare chef för Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) i norra Sverige och på Gotland, berättar i en intervju om sina erfarenheter, och varför tillit, ledarskap och samverkan är avgörande när beredskapen nu ska stärkas igen.
Tillit och samverkan måste byggas innan krisen kommer
När totalförsvaret ska förstärkas och återuppbyggas, behövs mer än strukturer och organisationer. Det handlar om förtroende, förståelse och samverkan mellan civila och militära aktörer. Det menar Sven-Erik Delsenius, överste och tidigare chef för Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) i norra Sverige och på Gotland.
Byggare i uniform – med civilt och militärt ansvar
Sven-Erik Delsenius är civilingenjör och teknologie licentiat från KTH, men också överste och den sista chefen för Kungliga Väg- och vattenbyggnadskåren, en militär kår med djup förankring i bygg- och anläggningssektorn. Han har haft ledande roller både civilt och militärt, bland annat som fastighetschef för Karolinska sjukhuset och vd för Byggherrarna samt chef för BRB Gotland och senare BRB Norra Sverige.
– Vi var ungefär 50 000 personer engagerade inom BRB, när det var som störst. Företagen ställde sina resurser till förfogande och personalen var krigsplacerad i sina yrkesroller. Det skapade en enorm styrka och beredskap, berättar han.
Organisationen, som fanns mellan 1944 och 2007, byggde på avtal mellan staten och bygg- och entreprenadföretagen. Vid kris eller krig kunde resurser snabbt mobiliseras lokalt.
– Avtalen var väl genomarbetade. Det fanns en särskild paragraf i entreprenadavtalen som reglerade ansvar, ersättning och skyldigheter vid höjd beredskap. När BRB avvecklades gick en del av avtalen över till kommuner och länsstyrelser. Men de försvann snart där också, då man tänkte att räddningstjänsten skulle klara det mesta vid händelse av kris. Det var olyckligt.
”När man börjar öva, ser man hur komplext det är”
Sven-Erik Delsenius har genomfört flera övningar tillsammans med kommuner och myndigheter. En av dem handlade om hur ett sjukhus skulle agera vid kontaminerat vatten och elbortfall.
– När man börjar öva ser man hur komplext det är. Det är mycket som ska fungera samtidigt och det är väldigt lärorikt. Det är i övningarna man upptäcker bristerna och det är också då man skapar samspelet mellan aktörerna.
Just den sortens interaktion – mellan civila, militära och privata aktörer – är något han menar att Sverige måste återuppbygga.
– Förr var det naturligt. Man kände varandra och delade kompetens mellan organisationerna. I dag har vi ett mer regelstyrt system. Vi behöver hitta tillbaka till tilliten och samarbetsviljan.
Att våga leda – och få göra nya fel
För Sven-Erik Delsenius är tillit en nyckel till fungerande beredskap. Han menar att det i dag finns en rädsla för att göra misstag, vilket hämmar handlingskraften.
– Vi måste få göra nya fel. Det är så man lär sig och blir bättre. Det handlar om förtroende och att våga fatta beslut även när allt inte är perfekt. I dag styrs mycket av regler och kontroll, men i kris behövs ledarskap och omdöme, inte manualer.
Tillit, menar han, handlar inte bara om att få göra misstag, utan om att ge människor förtroende att agera. Tillit är också en förutsättning för samarbete mellan det civila och det militära.
– Krig berör hela samhället. Det civila och militära måste samverka, förstå varandras språk och logik. Annars blir det svårt att agera effektivt när det väl gäller.
Två världar som måste förstå varandra
När Sven-Erik Delsenius i början av 2000-talet arbetade inom Försvarsmaktens Logistik, blev han ofta den som fick översätta mellan de civila och militära perspektiven.
– Jag märkte ganska snart att man inte riktigt förstod varandra. Den militära sidan pratade i termer av order, prioriteringar och befäl, medan den civila sidan tänkte i projekt, processer och samråd. Jag fick ofta rollen som tolk mellan två kulturer. Om man inte kan förstå båda, blir det svårt att samarbeta.
Han beskriver hur totalförsvaret tidigare var uppbyggt med en tydlig ansvarskedja. Om kommunikationen med regeringen bröts under en kris, tog regionala civil- och militärbefälhavare över och kunde prioritera bland åtgärderna.
”Vi hade dubbla kompetenser”
När Sven-Erik Delsenius blickar tillbaka på Väg- och vattenbyggnadskåren, gör han det med stolthet.
– Vi hade dubbla kompetenser, både den militära och den byggtekniska. Det var en unik kombination. Den kompetensen behöver vi återfå i dag, i någon form.
För honom handlar beredskap ytterst om inställning och ansvar.
– Det handlar om vår vilja att försvara vårt samhälle och vårt sätt att leva.
Fakta: Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) BRB var en svensk beredskapsorganisation för byggnadsverksamhet som fanns mellan 1944 och 2007. Den organiserade företag inom byggindustrin och hade som uppgift att stödja totalförsvaret under krig och höjd beredskap. BRB organiserade företagen i så kallade huvudentreprenörsområden (HERO-områden) och där företag hade ramavtal och ansvar för att ställa resurser till förfogande inom sitt geografiska område.