När totalförsvaret nu byggs upp på nytt får samverkan mellan offentliga, privata och militära aktörer en avgörande roll. På föreningsmötet den 15 oktober möttes representanter från Försvarsmakten, Stockholms stad, Länsstyrelsen och Byggföretagen för att tala om hur huvudstaden rustar och hur vi tillsammans stärker samhällets motståndskraft.
– Vi har lämnat den eviga freden bakom oss, konstaterade kommendör Magnus Lüning, kommendant i Stockholm och chef för Mellersta militärregionen hos Försvarsmakten.
Han beskrev hur försvaret på kort tid byggts upp på nytt efter decennier av nedmontering.
– Nya organisationer, nya förband och nya möjligheter växer fram. Men vi är långt ifrån klara.
I Mellersta militärregionen bor fyra miljoner människor. Här finns 78 kommuner, sex regioner och flera av landets mest strategiska punkter. Lüning betonade att Stockholm är särskilt komplext att försvara.
– Stockholm är svårt att planera för. Här finns befolkning, symbolvärden och myndigheter, men också barn som ska till förskolan, vardagsliv som ska fungera och människor som behöver trygghet även mitt i en kris.
Kommunen som samhällsbärare
Alexandra Wynn, utvecklings- och HR-direktör i Stockholms stad, beskrev hur kommunen arbetar med sin del av det civila försvaret.
– Vi börjar inte från noll. Vi har länge arbetat med krisberedskap, men nu handlar det om att vässa vår förmåga för ett nytt säkerhetsläge.
Stockholms stad arbetar med allt från cybersäkerhet till att utveckla så kallade trygghetspunkter; platser dit invånarna kan söka information, stöd och värme vid längre elavbrott eller andra störningar.
– Vi måste bygga motståndskraft, både praktiskt och psykologiskt. Att huvudstaden fungerar är avgörande för hela landets försvarsvilja.
Wynn framhöll också vikten av samarbete mellan offentliga och privata aktörer:
– Mycket av vår verksamhet drivs på entreprenad. Vi måste se till att alla, både offentliga och privata utförare, vet vilken roll de har i händelse av höjd beredskap.
Civilt och militärt måste gå hand i hand
Fredric Stany, handläggare vid Länsstyrelsen Stockholm, berättade om arbetet med att samordna det civila försvaret i länet.
– Det civila och det militära försvaret måste planeras tillsammans. Vi behöver skapa gemensamma lägesbilder och snabbt kunna samordna resurser mellan kommuner, regioner och statliga aktörer.
Ett konkret område är förmågan att snabbt kunna reparera och återställa skadade byggnader och infrastruktur.
– Vi tittar nu på hur byggsektorn kan bidra om vägar, sjukhus eller elnät slås ut. Det handlar om att identifiera resurser, maskiner och kompetens, men också om att skapa avtal och strukturer redan nu, sa Stany.
Byggbranschen som en del av totalförsvaret
Lars Redtzer, chef för branschutveckling på Byggföretagen, betonade att bygg- och anläggningssektorn måste vara med från början i planeringen.
– Vi har erfarenheter från den tidigare byggnads- och reparationsberedskap, som nu blir högaktuell igen. En väl fungerande organisation som kan agera är avgörande för samhällets motståndskraft, både under och efter en kris.
Han beskrev hur Byggföretagen arbetar tillsammans med Länsstyrelsen och Försvarsmakten för att bygga upp nya samarbetsformer.
– Vi behöver samverka i fred för att kunna agera i krig, och vi kan inte vänta på fler utredningar. Vi måste börja nu och identifiera vilka resurser som finns och hur de kan användas när det behövs.
Redtzer betonade också den breda viljan i branschen:
– Företagen vill bidra – för landets skull, för sitt företags skull och för att säkra jobben. Det handlar om att bygga det robusta samhället tillsammans.
Ett gemensamt ansvar
Kvällen avslutades med frågor och samtal mellan talarna och publiken. Samstämmigheten var tydlig – beredskap handlar inte bara om det militära. Det är ett samhällsansvar där alla behövs.
Budskapet från talarna var klart: Bara genom att agera, öva och vara förberedda kan vi stå väl rustade om krisen eller kriget kommer.
Text och foto: Sofia Jonsson