När föreningen samlade sina medlemmar till mötet i oktober var temat ”Huvudstadens totalförsvar – en fråga för oss alla”. Då väcktes frågan om byggbranschens roll i Sveriges beredskap. Per Westlund, tidigare vice vd i Skanskas koncernledning, delade i en intervju efter mötet med sig av sina erfarenheter från den tid då byggsektorn hade en tydlig roll i totalförsvaret. Han menar att vi kan ta tillvara på den struktur och kunskap som en gång fungerade – och att arbetet behöver börja nu.
Agera nu – med beprövade strukturer som grund
När Sverige rustar för att stärka totalförsvaret igen finns lärdomar att hämta från den tid då byggbranschen hade en tydlig roll i beredskapen. Per Westlund, tidigare under många år vice vd i Skanskas koncernledning, menar att vi kan ta tillvara på den struktur och kunskap som en gång fungerade, och vi behöver starta arbetet nu.
En beprövad modell att bygga vidare på
Under sina år som vd för Skanska Sverige AB var Per Westlund företagets avtalspart för det som kallades Byggnads- och reparationsberedskapen (BRB). BRB var en nationell organisation som samordnade byggsektorns resurser i händelse av kris eller krig och den samlade svenska byggföretag med stark lokal närvaro i berörda regioner.
– BRB hade en välorganiserad struktur med tydliga roller, ansvar och kompetens. Under de år när jag var vd för Skanska Sverige AB var det för mig givet att fortsätta i den struktur som mina tidigare kollegor på Skanska hade börjat på, säger han.
BRB bildades 1944 och fanns kvar till 2007. Organisationen var indelad i geografiska områden och varje entreprenadföretag hade ansvar för sitt område. Om ett sjukhus, en järnväg eller en militärförläggning behövde repareras inom Skanskas område, fick företagets i uppdrag att hjälpa till att återuppbygga den skadade anläggningen efter avrop av BRB.
Platschefer som kände varje maskin och varje man
– Det som gjorde BRB effektivt var bland annat att den byggde på den lokala kunskapen. Våra platschefer visste var grävmaskinerna fanns, de kände sina betongarbetare och de hade kunskap om vem de skulle kontakta i händelse av en kris i sitt område.
Per Westlund berättar att många av medarbetarna hade både civil och militär bakgrund. De var ofta civilingenjörer inom väg- och vatten som också var reservofficerare.
– De blev krigsplacerade hos företaget. Det gjorde att vi visste att vi kunde behålla kompetensen och samtidigt bidra till totalförsvaret. När BRB kallade till övning deltog de som en del av sin tjänst. Det fanns en naturlig förståelse för vad beredskap innebär – alla hade gjort lumpen och alla fattade vad det betyder att arbeta under svåra förhållanden, säger Per Westlund.
Utse en myndighet med beställaransvar
För att återuppbygga beredskapen behöver, enligt Per Westlund, regeringen utse en myndighet med ett tydligt beställaransvar. Organisationen behöver byggas upp i fredstid.
– Det krävs en myndighet med handlingskraft och förmåga att agera, inte en som bara arbetar med normer och regler. Här krävs rätt kompetens och det finns fortfarande personer med både byggteknisk bakgrund och erfarenhet från försvaret.
Förmågan att agera praktiskt när allt ställs på ända är kärnan i totalförsvaret, menar Per Westlund.
– Det handlar inte bara om att bygga upp och reparera något som fallit. I ett krig kan vi behöva bygga värn, flytta skyddslinjer, prioritera vilka sjukhus eller järnvägssträckor som ska återställas först. Det kräver ledarskap, kunskap och resurser, men framför allt handlingskraft.
Kopiera det som fungerade – med förnuft
Per Westlund menar att det inte finns någon anledning att börja från noll.
– Vi hade en fungerande struktur. Den kan kopieras – med förnuft och anpassning till hur världen ser ut i dag. Grunden är återanvändningsbar. Vi måste bara börja bygga upp den igen.
Han understryker också att finansieringen är avgörande. Företagen måste kunna kompenseras för den beredskap de upprätthåller, för övningar och för nödvändiga utbildningar.
– Företagen kan och vill bidra, men de kan inte styras av idealism. Det måste finnas rimliga villkor och ersättning. Många företag skulle gärna teckna BRB-avtal igen, men de väntar på att någon pekar ut strukturen och beställaren.
Ändra lagar som hindrar
En central fråga är, enligt Per Westlund, lagen om offentlig upphandling.
– LOU måste ändras nu i fredstid vad avser upphandling och organisering av BRB-strukturen. Då kan staten göra ramavtal och direktupphandlingar med svenska företag för att upprätthålla en beredskapsorganisation. Det gör också att företagen vet vad de har för rättigheter och skyldigheter och kan agera snabbt när det väl gäller.
Han ser också att entreprenadföretagen behöver samverka tätt med installatörsbranschen.
– Vid en kris eller i ett krig måste någon kunna ta huvudansvar – entreprenören – och snabbt anlita installatörer och andra aktörer för att hålla samhällets funktioner igång.
En kultur av att få saker gjorda
Per Westlund återkommer ofta till vikten av att agera.
– Det behövs en genomförandekultur, en ”doer-kultur”. Byggföretag är vana att ta ansvar, lösa problem och leverera under press. Nu måste även myndigheter och beslutsfattare våga ta steget från att säga saker till att göra det också.
För honom handlar det inte bara om struktur och ansvarsfördelning, utan också om värderingar.
– Det handlar om att försvara vårt land, för våra barn och barnbarn. Företagen vill delta och bidra. Men nu gäller det att regeringen agerar och ger en BRB-organisation en tydlig hemvist, finansiering och mandat.
Handla nu – tiden går
Per Westlunds budskap är tydligt: agera nu, innan det är för sent.
– Vänta inte. Vi behöver inte uppfinna något nytt. Vi kan kopiera det som fungerade. Viljan från företagens sida finns, men staten måste få organisationen på plats.