Jorden runt i 55 exempel på hållbar arkitektur

26 januari, 2022

Årets första föreningsmöte den 19 januari fick hållas utan deltagare på plats, eftersom smittspridningen av coronaviruset fått förnyad fart. Men mötet sändes digitalt och åhörarna framför skärmarna fick lyssna på Alexandra Hagen, vd på White arkitekter, och Torleif Falk, Stockholms stads stadsarkitekt, som talade på temat hållbar arkitektur i världen, och vad Stockholm kan lära av det.

Alexandra Hagen inledde kvällen med att ge hela 55 exempel på olika projekt runt om i världen som på ett eller annat sätt handlar om hållbarhet:

- Teknikutveckling har alltid möjliggjort byggnadsutveckling, som till exempel stålkonstruktionen som tillsammans med hissen har gett oss höga hus och högre exploateringsgrad. Formgivning och design är en metod för problemlösning och nu har vi den stora hållbarhetsutmaningen framför oss.

Några av de femtiofem exemplen

Renovering

Kasper Salin-priset 2021 gick för första gången på 26 år och för andra gången i prisets historia till en renovering: Kulturhusets ombyggnad i Stockholm.

- Det är ett tecken på att renovering har fått en helt annan status som uppgift för arkitekter.

Trenden att belöna renovering finns även internationellt. Arkitekterna Lacaton och Vassal vann Mies van der Rohe-priset 2019 för bostadsprojektet Grand Parc i Bordeaux, där bland annat energieffektivisering och att säkerställa att de boende hade råd att bo kvar var viktiga aspekter.

Nya koncept

Alexandra ser att även i länder som Kina, som har rivit stora delar av sitt kulturarv, håller pendeln på att vända mot att renovera och hitta nya koncept. Ett exempel är en övergiven kontorsbyggnad som blivit bostadshus för ett entreprenörskollektiv med sju familjer. De privata bostadsytorna vävs ihop med gemensamma sociala ytor för att främja kontakt mellan familjerna.

- Det här är ett intressant koncept. Speciellt nu när vi mer och mer arbetar och bor på samma plats. Och också i en tid när vi ser en stor ökad ensamhet i samhället.

Återbruka

Det pågår många projekt för att förvandla spill från en verksamhet till resurs i en annan. Malmö stad delade ut sitt senaste stadsbyggnadspris till transformationen av industribyggnaden Magasin 211 i Varvsstaden med motiveringen ”genom ett träffsäkert förhållningssätt till bevarande och återbruk har den över 100 år gamla byggnaden fått nytt liv”.

- I Varvsstaden har man antagit strategin att varsamt demontera byggnader som inte kan bevaras. Materialet kommer att återanvändas i nya byggnader och ombyggnader på platsen.

Demontera

Nästa steg för arkitekter är att formge byggnader så att de går att plocka isär. Det handlar om att redan från början tänka på hur en byggnad ska rivas och återanvändas. Ett exempel den temporära saluhallen på Östermalmstorg som ritades med modulsystem och nu flyttats till Mölnlycke där den ska bli restaurang och padelhall.

Naturen som förebild

- Det finns arkitekter som arbetat länge med att efterlikna naturen för att skapa starka och samtidigt vackra konstruktioner, som ett köpcentrum i Zimbabwe som värms, kyls och ventileras enligt samma princip som en termitstack.

Vad kan vi göra i Stockholm?

Torleif Falk fick frågan om vad staden kan göra och han framhöll att stadens uppgift är att möjliggöra och uppmuntra i en riktning, men initiativet till förändring måste komma från byggherrarna och arkitekterna

- Ibland kan jag sakna det modet, från framför allt byggherrarna.

Torleif lyfte också fram att det finns en utmaning mellan att värna kulturmiljöer och att göra hållbara investeringar för framtiden. Han tog ett konkret exempel där det i villaområden ofta finns stort intresse för att montera solceller, men om området ligger under riksintresse blir det en konflikt. Han tycker sig också se en allmän trend med bevarande-iver där många antikvarier är ganska fasta i sitt akademiska tänk i hur man utvecklar gammal arkitektur.

- Lite längre söderut i Europa är man duktig på att väva ihop det gamla och det nya för att få en bättre och mer spännande arkitektur. Det finns inte den traditionen i Sverige. Jag tror att det beror på en osäkerhet och en svårighet för att ge sig på den gamla arkitekturen av rädsla för att få nej i olika instanser, kommenterade Torleif.

Experiment och mod behövs

- Inga projekt löser alla frågor, men det behövs innovationsprojekt som löser vissa frågor för att komma längre rent kunskapsmässigt, poängterade Alexandra.

Alexandra pekade på en rädsla för att göra fel som hindrar viktiga steg för en hållbar arkitektur och ett hållbart byggande, och rädslan finns oavsett om man är konsult, byggherre eller stad. Torleif menade också att det sällan finns utrymme för experiment hos företagen som rapporterar varje kvartal.

- Jag skulle vilja se mer mod att ta risker, som Stockholmshems plusenergihus i Norra Djurgårdsstaden som de gjorde trots att de har samma avkastningskrav som andra företag i branschen, sa Torleif.

- Det behövs mod att våga pröva i den konservativa bransch vi verkar i, och mer stöd till innovationer, önskade Alexandra.

Text och foto: Sofia Jonsson