David Chipperfield berättar om NobelCenter

Efter årsmötet berättade Susanne Lindh och arkitekten Sir David Chipperfield om NobelCenter

NobelCenter – Stockholms viktigaste ”rum”

Den världsberömde arkitekten Sir David Chipperfield gästade Stockholms Byggnadsförening den25 mars, vilket lockade ett stort antal medlemmar att lyssna till hans beskrivning av det nya NobelCenter som nu är föremål för en flitig debatt både bland ”proffs” och allmänhet. Hans ursprungliga förslag har redan bantats en aning, eller, som han själv uttryckte det: Nu föreligger en ny, förbättrad version av förslaget. Sir David Chipperfield menar att detta ska bli Stockholms viktigaste ”rum” med sitt stora och öppna auditorium högst upp i byggnaden.

Salen var fullsatt intill sista stol inför årsmötet och David Chipperfields anförande med bland andra NobelCenters VD Susanne Lindh och Nobelstiftelsens vd och ordförande Lars Heikensten i spetsen.

Elva framstående arkitekter från åtta länder bjöds in att delta i arkitekttävlingen om att få utforma byggnaden som ska bli Nobelprisets nya hemvist i Stockholm. David Chipperfield Architects, Berlin, utsågs som vinnare. Kontoret är känt och erkänt med sin stora erfarenhet av kulturhistoriska miljöer. Nu skulle denne av HM Drottning Elisabeth adlade arkitekt berätta om sitt verk och tankarna bakom det. Den preliminära planen och förhoppningen är att huset ska invigas år 2019.

David Chipperfield jämförde NobelCenter med America’s Cup-byggnaden i Valencia som ritades och byggdes på 11 månader. Det var också en byggnad för en verksamhet som aldrig hade gjorts tidigare – America’s Cup hade aldrig förr haft ett eget hus. Till huset i Valencia skulle enbart ”VIP:s” ha tillträde. Vi vet vad det är, men inte vad det ska bli. Och den kanske viktigaste frågan: Hur göra för att en sådan byggnad ska vara tillgänglig även för allmänheten?, var frågan som David Chipperfield hade ställt sig. Och som han också ställde sig inför utmaningen med NobelCenter.

När det gäller NobelCenter, menade han, är detta inte ett kommersiellt projekt i vanlig bemärkelse; inte ett huvudkontor för Nobel. Och det viktigaste är inte själva husets utformning utan hur det ska användas. Här ska utdelningen av Nobelpriset ske, men det ska även finnas plats för administration, utbildning, konferenser och museum. Huset ska bli en monumental byggnad av internationell klass, en solitär i det nya landskapet vid vattnet och intill en grönskande öppen plats. Han pekade på vikten av byggnadens publika och symboliska värde.

Här måste finnas plats för ett auditorium och det måste ligga högst upp i byggnaden. Ett auditorium kräver en viss höjd. När folk säger att det är för stort och vill ta bort delar av auditoriet, missar de hela poängen!

Om människor är övertygade om att byggnaden blir något som berör deras liv, så tror jag inte höjden spelar så stor roll, ansåg David Chipperfield, väl medveten om den pågående debatten kring projektet, som han menar är nyttig och bra. När han arbetade med ”Neues Museum” i centrala Berlin skapade det 500 tidningsartiklar under tio års tid! När bygget var klart blev det dock väl mottaget och vid öppningen stod folk i kö i sex timmar för att komma in, hävdade han.

Han pekade också på vikten av att Nobelstiftelsen utvidgar sitt program. Det här ska inte vara ett hus som byggs för något som sker en gång per år. Det ska kunna användas året runt, av många människor. Till exempel för konferens och utbildning i vetenskapliga ämnen, menade David Chipperfield.

Detta ska avspeglas i huset. Arkitekten har skapat ett publikt, öppet och tillgängligt entréplan som bland annat ska innehålla café och butik (och inga störande biljettkassor!). På tredje våningen finns en restaurang och högst upp ligger auditoriet med milsvid utsikt över staden.

Frågan kring det befintliga tullhuset handlar, enligt David Chipperfield, mest om sentimentala och symboliska värden, som inte ska avfärdas, men han ansåg ändå att tullhuset inte har något starkt arkitektoniskt värde.

Han påpekade också att stockholmarna klagar på att det hänt så mycket de senaste 20 åren med stadsbilden, men att, jämfört med andra storstäder, är Stockholm med sitt vatten, sin grönska och sina byggnader unikt, intakt och fantastisk. Lite diskret konstaterade David Chipperfield att den svenska synen på projektet inte helt överensstämmer med den internationella. I Sverige finns en större misstro, svenskarna är lite försiktiga. Ni kommer att få en enorm internationell respekt med detta hus! Staden måste bestämma sig och Nobelstiftelsen måste hjälpa staden!

Det viktigaste är att kommunicera husets användbarhet och nytta, menade David Chipperfield – och det var precis det han hade gjort under sitt 40 minuter långa anförande.