Arkitekturen spelar roll för samhällets utmaningar

Riksdagen antog i maj 2018 en ny arkitekturpolitik: Politik för gestaltad livsmiljö. Malmös tidigare stadsbyggnadsdirektör, arkitekt Christer Larsson, var särskild utredare för Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design. H

- Arkitektur är mer än yta och vackra saker. Allt möts i det rumsliga och beroende på hur vi planerar våra städer får vi olika resultat. Därmed kan vi också förändra livsmiljöer om vi bryr oss om arkitekturen, inledde Christer Larsson.

Christer Larsson berättade att i hans utredningsförslag ingick bland annat att arkitekturpolitiken ska ha en helhetssyn på samhället där människan ska vara i fokus och inkludera sociala och demokratiska frågor. Utredningen föreslog också att tillsätta en riksarkitekt.

Sveriges första riksarkitekt

Landskapsarkitekten Helena Bjarnegård utsågs till Sveriges första riksarkitekt och hon tillträdde i januari 2019. Då kom hon närmast från tjänsten som stadsträdgårdsmästare i Göteborg. I rollen som riksarkitekt ingår bland annat att leda och samordna arbetet inom arkitekturområdet på en nationell nivå.

- Den nationella arkitekturpolicyn är vägledande för alla kommuner och kommunerna i landet arbetar med detta på lokal nivå där snart alla har färdiga styrdokument, sa Helena Bjarnegård.

De globala målen

Helena Bjarnegård framhöll att arkitektur är ett redskap för att möta samhällsutmaningar. När det gäller de 17 globala målen är det inte bara för målet om hållbara städer och samhällen som arkitekturen har en viktig roll. Helena Bjarnegård gick in på vart och ett av målen, som att utformningen av utbildningslokaler har betydelser för en god utbildning för alla, att skapa trygga miljöer bidrar till minskad ojämlikhet och att det byggmaterial vi använder är viktigt för en hållbar konsumtion och produktion.

- För att möta utmaningarna krävs ett tillsammansarbete. Ingen klarar det själv, inte ens en riksarkitekt.

Bra hus används om och om igen

Thomas Sandell, chefsarkitekt på sandellsandberg, lyfte även han fram hur viktigt det är att se helheten för att skapa bra miljöer, allt från utformningen av papperskorgar och planteringar till stadsplaneringen i stort. Han menade också att bra hus används om och om igen, som gamla industrier i staden som blir uppskattade bostäder, och hans slutord var:

- Det är billigt att bygga bra hus och dyrt att bygga dåliga.

Text: Sofia Jonsson